Att utföra en riskanalys

Här beskrivs hur en riskanalys ska genomföras. Man ska identifiera och bedöma risker, välja analysmetod med mera.
Det finns olika metoder för att identifiera och bedöma risker för allvarliga olyckor. Metoderna varierar vad gäller tillvägagångssätt, systematik och detaljeringsnivå. Det är viktigt att anpassa valet av metod efter behovet.

Analysmetod

Vid enkla och lättöverskådliga processer kan det räcka med en enklare och mer översiktlig analys medan det för en komplex process kan vara nödvändigt att även använda en mer omfattande analysmetod. I en anläggning med flera delprocesser kan det till exempel vara lämpligt att först göra en översiktlig analys för att sedan lägga de största insatserna på de delar som innebär de största riskerna. Där kan sedan mer systematiska och detaljerade analysmetoder utnyttjas.
 
Det finns ett stort antal analysmetoder med varierande tillämpningsområde att tillgå. Det är inte möjligt att generellt ange någon eller några som är speciellt lämpliga. Exempel på enklare och mer översiktliga analyser, så kallade grovanalyser, är checklistor och olika indexmetoder. Bland de mer detaljerade och kvalificerade metoderna finns några som används regelbundet. Exempel på sådana metoder är HAZOP, felträdsanalys och feleffektsanalys.
 
Gemensamt för alla analysmetoder är att de på ett systematiskt sätt försöker spåra upp händelser, avvikelser etc. som kan leda till olyckor, felfunktioner eller liknande. Det är viktigt att analysen utförs i en grupp med sådan sammansättning att nödvändiga kunskapsområden täcks in. På detta sätt ges en grund för att bedöma olika riskbidrag till exempel från kemikalier, processutrustning och felhandlingar. Metoderna i sig medför dock inte att alla tänkbara risker upptäcks.  

Använda fler metoder

Det kan många gånger vara nödvändigt att använda flera metoder parallellt för att få en acceptabel täckning. Det är viktigt att analysen genomförs noggrant och med stor fantasi. Det gäller här att se bakom de uppenbara riskerna och även uppmärksamma sådant som är mindre sannolikt men kan innebära allvarliga konsekvenser.
 
Som exempel kan nämnas att två ämnen var för sig kan vara relativt harmlösa, men kan utgöra en mycket stor risk om de kommer i kontakt med varandra, till exempel avge giftig gas. Haveri i en anläggningsdel som i sig inte är säkerhetskritisk, kan även få effekter som medför stora risker för en säkerhetskritisk del.
 
Det finns också anledning att se över sådan utrustning som ska ta hand om eventuellt spill, utsläpp eller dylikt för att klargöra att den är utförd och dimensionerad så att avsedd verkan erhålls. Det kan vara så att dimensionering skett efter förhållanden och betingelser som inte är anpassade till den aktuella riskbilden.
 
Ämnen, till exempel oleum, kan ha olika egenskaper beroende på bland annat temperatur eller koncentration, varför hänsyn behöver tas till detta i samband med utförande och dimensionering. Det är också viktigt att största kraft och energi läggs på analys av de delar i anläggning, process m.m. som utgör de mest kritiska för säkerheten.
 

Konsekvensanalys

För att göra en uppskattning av konsekvenser av olika skadehändelser kan särskilda metoder för så kallad konsekvensanalys behöva användas. Konsekvensanalysen rymmer många aspekter. Här får beaktas de inneboende egenskaperna hos de hanterade ämnena. (Denna del av analysen kallas ibland faroanalys).
 
En annan del av konsekvensanalysen omfattar en exponeringsanalys varvid ingår aspekter som spridningssätt och aspekter om vilka miljöer och vilka objekt som exponeras för utsläppet och känsligheten hos dessa. Metoder om spridningssätt kan innefatta till exempel modeller för gasmolnsutbredning. Det är särskilt så kallade scenarier – jämför avsnittet Säkerhetsrapporter, underrubrik Identifiering och analys av olycksrisker – som kan behöva analyseras på detta sätt.
 

Riskvärdering

När riskkällorna har identifierats och riskerna beräknats eller på annat sätt uppskattats utgående från dels sannolikhet och dels tänkbara konsekvenser, görs en riskvärdering. Riskvärderingen föregår arbetet med att klargöra erforderliga och möjliga åtgärder. Det kan vara lämpligt att rangordna riskerna så att de allvarligaste riskerna åtgärdas först.
 
I många fall är det möjligt att ur analysen få idéer om vilka åtgärder som behöver vidtas. Ibland kan det dock vara nödvändigt att se över hela processen, och kanske hitta andra vägar. Det är viktigt att åtgärderna väljs så att de inte medför nya risker. Viktigt är också att beslut om åtgärder fattas på rätt nivå så att förutsättningar finns och möjlighet ges att genomföra beslutade åtgärder. 

Styrsystem

Vid automatiskt styrda processer behöver naturligtvis även styrsystemet tas med i analysen. Viktiga faktorer är bland annat systemets egensäkerhet, möjligheter för felbetjäning under drift samt hur effektivt systemet kan hantera avvikelser och fel både i systemet självt och i processen. Omfattar systemet även datasystem, behövs även detta analyseras både vad avser utrustning och programvara. 

Säkerhetssystem

Det är viktigt att säkerhetssystem är överordnade och skilda från driftsystem samt att de vid kritiska fel och tillstånd intar ett för processen säkert läge. Ett område som behöver uppmärksammas är processer där övergångar sker mellan automatisk och manuell styrning så att de larm  och säkerhetsfunktioner som finns förblir aktiva mellan de olika övergångarna. 

Analys av organisation

Det kan också nämnas att det finns analysmetoder som tar sikte på de organisatoriska förhållandena inom företaget. Exempel på sådana är MORT (Management Oversight and Risk Tree), administrativ säkerhetsgranskning och SMORT (Safety Management Organization Review Technique), som är en vidareutveckling av MORT.
Vägledning
En samlad bild av alla regler inom området finns i en vägledning utgiven av Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket och MSB.