Myndigheterna har fått många frågor om hur Sevesoreglerna ska tillämpas på biogas och fordonsgas. Här reder vi ut begreppen.
MSB anser att Sevesoreglerna ska tolkas så att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas, det vill säga under den namngivna ingången i del 1, med gränsmängderna 50 och 200 ton för den lägre respektive högre kravnivån.
Detta överensstämmer också med definitionen av naturgas i Naturgaslagen (SFS 2005:403).
Icke uppgraderad biogas tillhör den så kallade kategori 8 i del 2 med gränsmängderna 10 och 50 ton för den lägre respektive högre kravnivån.
I MSB:s PM menas med följande:
- Biogas: Gas som består till ca 45-80 % av metan och som framställts genom rötningsprocesser, i rötkammare eller på deponi eller liknande.
- Uppgraderad biogas: Biogas som uppgraderats (renats) så att den består nästan uteslutande av metan (>90 %). Restgaserna är framför allt koldioxid.
- Naturgas: Gas som består nästan uteslutande av metan (>90 %) och som kommer från ett fossilt ursprung. Restgaserna består av andra brännbara gaser, framför allt etan, propan och butan.
- Fordonsgas: Ett samlingsnamn för naturgas och uppgraderad biogas
Sevesoreglernas ingångar för gaser
I Sevesolagstiftningen finns två möjliga ingångar för brandfarliga gaser, den ena i del 1 och den andra i del 2:
- Del 1 – "extremt brandfarliga kondenserade gaser (inklusive gasol) och naturgas", med gränsmängderna 50 och 200 ton på lägre respektive högre kravnivån.
- Del 2 – kategori 8, punkt 1 - "brandfarlig gas", med gränsmängderna 10 och 50 ton på lägre respektive högre kravnivån.
Grunden för bilagan är del 2 med kategorier av farliga ämnen med tillhörande gränsmängder. Vissa enskilda ämnen har plockats ur sina kategorier och lagts i en särskild lista i del 1, samtidigt som deras gränsmängder justerats (uppåt eller nedåt). Skälen för detta har varierat, men är ofta rent pragmatiska.
Anledningen till att naturgas fått en egen ingång i del 1, tillsammans med de kondenserade gaserna, är till stor del att tekniken är beprövad och likvärdig vid många anläggningar. Helt klart är att man med naturgas då avsåg gas från fossil källa som distribueras via ledningsnät och i samband med detta ibland förvaras i större mängder. Verksamheter som framställer biogas och uppgraderar denna var inte en fråga som var aktuell då direktivet förhandlades och antogs.
Sevesoreglernas tillämpning
För biogas, som består till 45-80 % av metan är det utan tvekan del 2 och kategori 8 som gäller (gasen är inte kondenserad och den är inte naturgas). För ”vanlig” naturgas (det vill säga av fossilt ursprung) å andra sidan, ska den namngivna ingången i del 1 tillämpas, oavsett om gasen hanteras i gasform eller kondenserad form.
Hur Sevesoreglerna ska tillämpas på uppgraderad biogas i gasform har varit mera osäkert. Som nämnts tidigare har den inte fossilt ursprung och verksamheterna är inte sådana som avsågs då direktivet antogs.
Innehållet metan i uppgraderad biogas är högt, till och med högre än i fossil naturgas. Energiinnehållet i naturgas är ändå oftast högre på grund av att restgaserna består av brännbara gaser istället för koldioxid. Variationerna mellan naturgas från olika källor i världen är dock större än mellan en viss naturgaskvalitet och den uppgraderade biogasen. Båda dessa gaser används på samma sätt och då de används som fordonsbränsle går de ofta under beteckningen fordonsgas. Därmed uppstår en något ”orimlig” situation om de behandlas olika då Sevesoreglerna tillämpas.
Naturgaslagen
I naturgaslagen definieras naturgas på följande sätt: ”Med naturgas avses i denna lag även biogas, gas från biomassa och andra gaser, i den mån det är tekniskt möjligt att använda dessa gaser i naturgassystemet.
Med naturgas avses även flytande (kondenserad) naturgas.”
Denna definition tillkom under år 2005 för att tydliggöra att lagstiftningen även omfattade gaser som till sin sammansättning var snarlika naturgas, men som inte hade sitt ursprung i en fossil källa. Problematiken var alltså helt analog med den som gäller för Sevesolagstiftningen idag.
MSB:s bedömning
Efter att ha vägt samman de faktorer som beskrivits anser MSB att Sevesoreglerna ska tolkas så att fordonsgas, oavsett om denna utgörs av fossil naturgas eller uppgraderad biogas, behandlas analogt med naturgas, det vill säga under den namngivna ingången i del 1, med gränsmängderna 50 och 200 ton för den lägre respektive högre kravnivån.
Detta innebär att ordet naturgas tolkas i enlighet med definitionen i naturgaslagen.
Andra regelverk och andra länder
Samverkan i denna fråga har skett med Arbetsmiljöverket. Myndigheterna delar uppfattningen om hur reglerna ska tolkas. Behöriga myndigheter till Sevesodirektivet i Tyskland, Frankrike, Belgien, Norge och Finland har tillfrågats om hur de anser att frågan ska hanteras. Samtliga delar den uppfattning MSB ger uttryck för i denna PM.
Andra möjliga tolkningar
Det förtjänar att påpekas att enskilda tillsynsmyndigheter och tillståndsprövande myndigheter även fortsättningsvis kan komma att ha en annorlunda syn på frågan än MSB och Arbetsmiljöverket, då det ännu inte finns någon rättspraxis på området.